Framtiden.

Jag borde vara orolig över vad som händer efter att den här veckan på Willys är slut, för då är jag arbetslös. Jag borde vara skitnervös eftersom jag ska till Stockholm ikväll, en av mina drömmar kanske blir till verklighet. Jag är varken orolig eller nervös, utan jag tar det som det kommer. Det måste vara ett framsteg för mig, jag som alltid vill ha min närmaste framtid planerad. Ibland är man förjäkla nöjd med livet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback